Definition of refringo, refringo
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y zgo back
Orthography ID = 2050633
1.
LNS
rēfringō, rēfringere, rēfrēgī, rēfractus
refringō, refringere, refrēgī, refractus
frango
verb (3rd conjugation)
  1. to break up, break open
  2. to break, break in pieces, break off
  3. to break, break in pieces, check, weaken, destroy
Abbreviations
rē^-fringo, frēgi, fractum, 3, v. a. frango, to break up, break open (class.; syn.: perfringo, dissicio). Lit.: cellas, Plaut. Capt. 4, 4, 10: postes portasque, Enn. ap. Serv. ad Verg. A. 7, 622, and ap. Hor. S. 1, 4, 61 (Ann. v. 271 Vahl.); Caes. B. G. 2, 33; Liv. 10, 43; 24, 30; 25, 9 et saep. al.: januam, Tac. A. 14, 8: palatii fores, id. H. 1, 35: claustra, Cic. Mur. 8, 17; Val. Fl. 1, 595: carcerem, Liv. 34, 44 fin.: glaebam et revolvere in pulverem, Col. 11, 2, 60: totas refringere vestes, to tear open, Ov. M. 9, 208: radium solis refringi, is refracted, Plin. 2, 59, 60, § 150.

— In gen., to break, break in pieces, break off (poet. and in post-Aug. prose): quae demersa liquore obeunt, refracta videntur Omnia convorti sursumque supina revorti, Lucr. 4, 440: refringit virgulta pede vago, Cat. 63, 86: ramum, to break off, * Verg. A. 6, 210; so, mucronem, Plin. 8, 15, 17, § 41; cf. aculeos, Plin. Ep. 3, 15, 3: silvas (Hyleus), Stat. Th. 4, 139.

— Trop., to break, break in pieces, check, weaken, destroy, etc.: vim fluminis, Caes. B. G. 7, 56; cf. Liv. 5, 37: impotentem dominationem, Nep. Lys. 1, 4; cf.: Teutonicas opes, Frop. 3, 3 (4, 2), 44: nec Priami domus Achivos refringit, Hor. C. 3, 3, 28: ingeniorum impetus, Plin. Ep. 9, 26, 7: claustra pudoris et reverentiae, id. ib. 2, 14, 4: verba, to mutilate or mangle speech, like children, Stat. S. 2, 1, 123.
 
top_lefttop_controlrow1_right
middle_left
middle_check
middle_arrow
middle_right
middle_left
middle_check
middle_arrow
middle_right
middle_left
middle_check
middle_arrow
middle_right
middle_left
middle_check
middle_arrow
middle_right
middle_left
middle_check
middle_arrow
middle_right